Obs! Det är inte tjejen i filmen som har skrivit brevet

Recappat min gamla blogg en smula, och ja, det har hänt grejer. Vissa av de inlägg jag skrev i december känns väldigt avlägsna. Den panik jag hade, den frustration, den känsla av att inte höra hemma nånstans, den var så tryckande... Nu har jag för det mesta en annan känsla. Befinner mig kanske i lite lyckliga omständigheter just nu, men hoppas och tror att jag tagit mig upp och ur det svåraste, i alla fall en smula. Kan titta tillbaka på mina inlägg och känna att det i många fall är ett stort avstånd mellan mig och den kvinna som skrivit texten.

Jag minns och läser om hur jobbigt det var
- innan och i samband med beslutet
- efter beslutet
- innan jag hittade lgh och flyttade
- under packningen då man lade ett helt liv i lådor
- en sista kväll, åsså vare slut...
- flytten
- den uppslitande sista tiden tillsammans
- de första ensamma helgerna, behoven därikring
- allt som bara förändrades, folk som bara försvinner, jorå
- barnens ångest och utspel, som mest kom hos mig
- makens tystnad och frånvaro, och andra jobbiga beteenden
- om första singelveckorna, om rädslan för ensamheten, saknaden av barnen
- om osäkerheten på mig själv, och längtan efter nåt
- om hur jag bara tröttnade
- tröstsex med maken - hur smart var det?
- om hur jag gjorde mig illa på annan man ett tag, och hur jag även kastade mig in i
en kort (tröst-)relation, som var för tidigt och helt fel - kan jag undvika att hamna i en liknande situation igen?

Sammanfattningsvis var nov/dec i ett state of total confusion och ångest där varje liten bit bara var hemsk och allt väckte obehag och illamående, januari en månad av ups and downs, hetsbloggande, desperat längtan och frustration, februari kantad av nyorientering och begynnande ro, och samtidigt energi och i mars började det ljusna, på olika sätt och vis. Många goda saker har bidragit till detta. Har identifierat problemområden. Terapin har kickat in, jag har tagit tag i jobbiga samtal, börjat ta plats och säga ifrån, har kunnat slappna av i mig själv, hittat nya intressanta och i vissa fall fantastiska människor att bekanta mig med (om än lite svajjigt ibland). Och sen har ju solen kommit tillbaka!

(den gamla bloggen är numera bakom lösen, men maila mig om ni vill läsa...)