...så hörde exmaken av sig (slump?) och ville fika/luncha.
Tog upp alla praktiska grejer om barnen, pratade födelsedag, semester, överlämning, barnens utveckling, funderingar osv. Precis innan vi skulle bryta upp tog jag upp ämnet "papprena". Och vi har båda skrivit ut och fyllt i dem visade det sig. Så tajmade även efter månader isär... lite sorgligt faktiskt. Mötet avslutades med en varm kram, en glad men samtidigt ledsen blick, en liten klump i halsen, men en rätt okej känsla. Känslan kommer av det lite vemodiga i avslutet, och i känslan av att vi har rätt så trevligt när vi ses och pratar numera (oftast), och av att vi är så synkade. Until the bitter end... Men pappren fylls alltså i och skickas in i dagarna. Och vi ska ha ett avslutande samtal hos familjerådgivaren. Som vi sagt tidigare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar