Inte min bästa gren

Jag är inge vidare bra i grenen "Förälskad". Det är som så korkat att jag liksom vill träffa den jag är förälskad i. Visst är det helt galet?

Jag verkar hamna i en loop som inte går att stänga av. Där jag inte förmår att sluta tänka på föremålet för min förälskelse.

Fast när vi är tillsammans så känns det bara skönt och bra. Och lite nervöst... pirrigt i magen... blygt...

Men sen, när vi sagt hej och gått åt olika håll, så...
verkar det som att jag tappar konceptet.

Loopen jag beskriver här är inget nytt. Jag har känt av den i flera relationer. Och det är ett mönster som jag försöker göra nåt åt. Ja, inte bara "försöker". Utan faktiskt FÖRSÖKER. Går i terapi igen, och där förekommer det som ett huvudfokus. Det och ett par saker som förmodligen ligger bakom mina relationsissues.

Work in progress...

Ps. Kafka lär ha sagt att "alla mänskliga misstag begås av otålighet". Det ligger nånting i det.