Anarki eller tydliga boxar

Läste ett inlägg med en modell för kärlek, sex och vänskap hos Benu idag. Jag tyckte diskussionen var intressant och i stället för att bara kommentera använder jag den som avstamp för ett inlägg idag.

Några menar att dessa tre områden är helt distinkta och göres bäst i att ej kombinera. Det skall vara vattentäta skott mellan dem. Antingen har man en kompisrelation, en ren sexrelation eller så har man en kärleksrelation.

Jag har erfarenhet av att det kan åka lite hursomhelst mellan de olika avdelningarna. Om det är klokt eller inte låter jag vara osagt, men är det inte rätt vanligt?

Om jag utgår från mig själv dårå...
Jag har vänner som är bara vänner - såklart - där det inte alls förekommer någon som helst attraktion. Jag har också vänner som är ex. Och vänner som jag haft en sexuell relation med. Och där vi ändå kan vara vänner. Jag har levt en period i lite av en relationsanarkistisk anda. Lite på prov, lite av ren desperation. Det var spännande, gav dynamik, satte igång omfattande tanke-,  känslo- och sexverkstad. Men funkade det i längden? Nej, inte i detta fall. Om det skulle funka med andra låter jag vara osagt. Jag har haft värdefulla odefinierade relationer som flutit omkring mellan alla boxarna. Men det bygger på rak kommunikation, så att man inte hamnar i olika boxar utan att inse det.

I perioder har jag haft kärlek utan sex. Men det funkar inte i längden. För den bekräftelsen, det kittet, den närheten behövs för att bibehålla bandet i relationen. Anser jag. Men att det avstannar i perioder är nog varken ovanligt eller onormalt. Och måste få hända. Men där känns det viktigt med kommunikation, så att inte någon får för sig att söka sig bort, i stället för att reda ut och/eller vänta in.

Sex utan kärlek, ja, absolut, men inte sex utan allt. Det måste finnas en attraktion och ett intresse - nånting som triggar, och det måste ju byggas. I mitt fall byggs det i regel upp över lite tid. Så att gå hem med nån första kvällen känns osannolikt. Men att det aldrig skulle kunna ske låter jag vara osagt.

Det som ändå verkar gemensamt är den unisona åsikten av att det kan strikt gå från vänster till höger. Det verkar svårt att en förändring från höger till vänster är möjlig.

Från höger till vänster skulle innebära att gå från Kärlek till Sex till Vänskap. Min erfarenhet säger att det går. Men kanske inte om man haft ett hopp om ett liv tillsammans, eller haft en sexrelation enbart baserad på attraktion. Men finns djupet och respekten, och värmen där, så kan det absolut fungera.

Just nu skulle jag vilja ha en (eller flera) fördjupade relationer, med sex, men utan egentliga löften. Utan att haka i varandras liv totalt, bli ett par, flytta ihop. Men med vänskap, tillit, kärlek, öppenhet, glädje, inspiration, utmaningar, sex, lek och lust. Tills jag känner mig lite mer stabil. Och om jag träffar rätt innan dess så visar det sig. Det kan ju hända närsomhelst i livet i alla fall. Även när man redan har nån, tydligen... (sa hon lite bittert). Jag tror man lägger krokben för sig själv om man tror att man vet vad (eller vem) man skulle bli lycklig av. Det måste man bara drabbas av.

Jag kanske skulle må bättre av att ha lite tydligare gränser. Eller jag kanske har väldigt tydliga gränser utan att jag ser det själv. Bara att jag vill vara lite flytande, för att det passar min obeslutsamhet rätt bra.