Jag längtar också efter att inte känna mig rädd för att folk far med osanning för mig, går bakom min rygg, säger fina saker som bara är skit värt, att de ska smyga med saker som de inte vågar berätta för mig. Och för att slippa känna oro för att jag ska bli lämnad, bortvald, nedprioriterad.
Min reaktion blir direkt att fly. Inåt eller bortåt.
För jag klarar inte av att illa fäkta.
Och jag längtar efter styrkan att sätta mig själv på en plats där jag vågar ta plats, säga ifrån och bli arg.
Och jag längtar efter en kaffe!!
I alla fall en sak på listan som jag kan göra nåt åt. NU!
3 kommentarer:
Hm, dåliga saker att gå runt och känna sig rädd för. Jag förstår att du längtar efter slippa det.
Men jag förstår inte varför ditt fäkta skulle bli illa? Hm....
Jag reagerar nog med att "vill han inte vara med mig så kan jag inte kämpa till mig hans kärlek" (för att ta ett exempel). Även om vi vet att det finns folk som "lyckas"... Frågan är vad som gör att deras män kommer till dem/tillbaka...? Och för hur länge...
Hot? Slag? Utpressning? Det verkar fungera helt utmärkt. När skulle vi gå kursen förresten? I omprogrammering? Bli mer bitchiga? /JU
Skicka en kommentar