Tur att du finns.
Vem orkar annars höra på mitt ändlösa gnäll.
Vem mer än dig kan jag vara såhär trasig med?
"Tomheten är kvävande. Tystnaden öronbedövande.
Ligger passiv.
Gråter. Ömkar. Sitter fast. Inget pekar mot läkning av hjärtat och nyorientering.
Han fattas mig. Jag är bara en trasa."
1 kommentar:
Vill finnas. Vill stötta, vill se dig stark och glad.
Du är en av de viktigaste personerna i mitt liv. Om jag det minsta kan minska tomheten och den öronbedövande tystnaden så gör jag det. Med glädje.
Ju and Me.
Skicka en kommentar