22 maj 2011
Fem steg tillbaks
Det hjälps inte.
All kontakt oavsett hur hemsk eller elak den må vara får mig att vilja hålla fast ihonom och inte släppa taget.
Så mycket älskar jag honom.
Så han lyckas i sina föresatser. Får mig att halka tillbaka i mina framsteg så att det ska kännas lite bättre för honom.
Nu kan jag återigen inte tänka på nåt annat än honom. På det obehagliga och tragiska som utspelat sig de senaste timmarna. Men också på det fina som han kastar bort.
Kära O.
Om du inte vill leva med mig, ha det liv vi hoppades på och arbetade för tillsammans, låt mig då få gå vidare och läka.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar