Åååå fyyyy sjutton.
Den här semestern har varit underbar. Även om en del luftslott har förhöjt effekten.
Märkligt att vara tillbaka på jobbet.
Effekten av att sitta här och titta tillbaka på de senaste veckorna, och framåt mot resten av året får mig att vilja gråta.
Det starkaste intrycket jag har just nu är - jag saknar Honom. Det som var. Det var sant då det var. Det var sjukt starkt. Helt sådär allomfattande. Och nu bara inget.
Och Skåningen - jag saknar honom också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar