Fire walk with me

Rustad för valborg.

Fredagsrapport

- har jobbat väldigt dåligt idag (som ni nog anar)
- har dessvärre inte halvdag
- men slutar om en halvtimme
- känner mig på väg att bli förkyld... fan
- har en sjuk son som antagligen kommer skeppas över under kvällen, och ska snart hämta en förhoppningsvis frisk dotter
- får se om det blir elden ikväll eller om vi softar hemma med film och snask
- lyssnar på Familjen, Verve och Massive attack idag. På repeat.
- har promenerat över söders höjder på lunchen och ätit gott på Babylon
- saknar och längtar efter någon
- känner mig tom, manisk, galen och frustrerad i ett, underbart va?

Folk undrar kanske

Gör ni ingenting utan varandra, ME and JU...?

Och svaret på den frågan är nä... eller helst inte va? Men jag vet ett par saker som vi inte gör tillsammans. Alltså men i övrigt... ;-)

Skönt att man slipper vara ensam...

Om jag vill ha en trevlig kväll kan jag bara svara på meddelandet på Skype som sexysearch2010 just skickade!

And more...

Men nu får det räcka.
Ja, vespan var min. Och nej, den finns inte kvar i min ägo. Men ja det vore kul att köra igen. Men först måste jag bara ta mc-kort.

Förr, Förrare, Förrast

Tack till Peter för inspirationen!
Ut ur skämslådan med de gamla synderna... ;-)
Nu pratar vi Förr, Förrare, Förrast... De värsta frisyrerna finns inte dokumenterade tyvärr... (hos mig i alla fall)

Den längst ner till höger brukade ibland också stå rakt upp (snaggat på sidorna, lång lugg).
(Visst ser jag glad ut?)

Jo, det känns nu igen...

Att jag kommer gå ut i solen på lunchen och gråta.
Och jag vet fan inte varför.

Bara en känsla

Saturday come slow

Också så jävla bra! Älskar Damons röst.

Kan inte jag få gå hem nu bara. Jag gör ingen nytta här...

Fundering

Varför känns det som att jag går omkring och är full hela tiden?

Går i cirklar

Vill bli fångad, räddad, hämtad
Tagen till ett annat sammanhang
En annan plats
En famn, en trygghet
Det kommer bli bra

OK, alla låtar piggar inte upp

Man ser det från månen, helvetet och jorden...

Men väldigt bra...

Synsk. Cynisk. Cynsk?

Har haft en konstig känsla av att veta vad som kommer ske de närmsta dagarna

Jag visste att veckan skulle bli som den blev. Genom drömmar och genom känslan i magen. Inget jag tänkt ut och planerat för. Bara sett. Och blivit.

På förhand kände jag att ett möte inte skulle bli av. Och att ett par andra skulle ske. Att någon skulle höra av sig, och att en annan skulle tystna. Att telefonen skulle ringa när den gjorde. Att jag skulle krocka med någon som valde att inte stanna. Att någon skulle tappa bort mig.

Men vad som händer härnäst har jag ingen aning om.

Den här veckan har jag nästan känt mig förberedd på saker.
Annars är allt oklart, inget är konstant. Man bygger en känsla kring något. Det rasar. Man vet fan aldrig.
Men vad ska man göra?

Känns tomt och jobbigt.

Fredagsvemodig. Men lyssnar på Familjen, och det piggar upp lite.

Tom

Den här helgen känns helt tom. Eller jag känner mig tom. Barnhelg, fast vet inte ens hur det blir med den saken då stora har kräkts hela natten hos exet.

Inga planer. Inga kära möten. Lite tomt i själen.